Vi träffade Per Leander, Generalsekreterare på Hundstallet, för att få en inblick i hur en vardag kan se ut. Per har haft rollen på Hundstallet sedan februari 2021.
Morgonrutin med Nala
Mina dagar börjar tidigt. Klockan 05.20 ringer alarmet, en vana som hängt kvar sedan barnen var små. Även om de sedan länge flyttat hemifrån uppskattar jag fortfarande de lugna morgontimmarna innan dagen drar igång på riktigt.
En av få rutiner som faktiskt är återkommande i mitt liv är just morgonen. Jag kokar ett ägg till min fru, läser tidningen och äter frukost – oftast yoghurt med blåbär och någon form av flingor. Helst hade jag ätit min egen granola, men den tog slut för ett tag sedan och jag har ännu inte kommit mig för att göra en ny sats. Kaffet får däremot vänta. Trots att tiden finns blir dagens första kopp nästan alltid på kontoret.
När det är dags att ge sig av följer min hund Nala med. Vi promenerar tillsammans till tunnelbanan, vilket är ett perfekt sätt att kombinera nytta med nöje. Hundpromenaden ger både Nala det hon behöver samt är ett effektivt sätt att ta sig från hemmet till kontoret.
Gränsen mellan jobb och privatliv är inte alltid särskilt skarp för mig. Ibland har jag hunnit öppna både mejlen och Teams innan jag lämnar hemmet. Samtidigt trivs jag väldigt bra med mitt arbete och ser det mer som en naturlig del av livet än något som måste hållas inom specifika klockslag. Jag försöker skapa en vardag som fungerar för mig snarare än att styra efter fasta arbetstider.
Ingen dag är den andra lik
Väl på kontoret hämtar jag dagens första kaffe, säger hej till några kollegor och hinner beta av en del administration innan mötena tar vid. Min roll är varierad och innehåller många kontaktytor, vilket också innebär många möten. Därför försöker jag att skapa mötesfria dagar varje vecka då jag kan fokusera på sådant som kräver längre sammanhängande tid. Just den här dagen är dock av det mer mötestäta slaget, med snabba mejl och Teams-svar mellan avstämningarna.
Dagens första möte är med en av de fem personer som rapporterar till mig. Vi går igenom aktuella frågor och diskuterar en situation som kräver lite extra eftertanke. Jag får mycket energi av problemlösning, särskilt när vi gör det tillsammans. Ofta är det i de gemensamma resonemangen som de bästa idéerna uppstår.
Nästa punkt på agendan handlar om ett pågående byggprojekt vid vår anläggning i Örkelljunga. Efter en omfattande ut- och ombyggnad rymmer anläggningen nu 90 boxar, vilket gör den till vår största verksamhet. Samtalet kretsar kring säkerhetsfrågor ur flera olika perspektiv och blir ännu en påminnelse om hur varierat mitt uppdrag faktiskt är och vilken förmån det är att få möta specialister inom så många olika områden.
Innan lunch hinner jag fånga några kollegor i korridoren. De spontana samtalen betyder mycket, särskilt eftersom lunchtimmen sällan blir särskilt social för min del. När Nala är med på jobbet prioriterar jag en längre promenad mitt på dagen, och just idag får lunchen bestå av en frukt på vägen ut. Promenaderna ger mig något mer än bara motion – de ger utrymme att tänka.
Under dagens runda landar jag i en tanke som återkommer ibland: att jag skulle vilja tillbringa mer tid ute bland hundarna i stallet. Det är kärnan av vår verksamhet men som lätt får stå tillbaka när kalendern fylls av möten och andra åtaganden.
Efter promenaden väntar ett lite ovanligare uppdrag. Jag tar mig till Nordea i Farsta för att träffa en 83-årig kvinna vars vän testamenterat pengar till Hundstallet. Testamenten står för ungefär en tredjedel av våra insamlade medel, och ibland innebär det att jag behöver vara på plats för att skriva under dokument. Det är möten som ofta lämnar avtryck och påminner om det starka engagemang som finns för vår verksamhet.
Tillbaka på kontoret avslutas dagen med en workshop tillsammans med en kollega och en samarbetspartner. Vi diskuterar hur vi kan utveckla vårt samarbete framåt, ett område som är en återkommande och väldigt givande del av mitt arbete. Genom åren har jag fått möjlighet att möta många av våra samarbetspartners, deras medarbetare och kunder – samtal som ofta ger nya perspektiv och idéer.
”Ofta är det i de gemensamma resonemangen som de bästa idéerna uppstår.”
Ett lugnt avslut på dagen
Vid halv sex lämnar jag och Nala kontoret och åker hem. Kvällen tillbringas tillsammans med min fru, och idag står salsicciapasta på menyn vilket är en återkommande favorit. Våra barn är idag 22, 26 och 28 år gamla och har flyttat hemifrån, men vi håller fortfarande fast vid vanan att äta middag vid köksbordet. Även om det förstås händer att soffan och tv lockar ibland.
Efter middagen tränar jag medan min fru tar kvällspromenaden med Nala. Sedan möts vi i soffan med varsin kopp te. Vi har några seriefavoriter som vi gärna återvänder till, men just ikväll blir det Sportnytt innan det är dags att runda av dagen.
Imorgon väntar nya frågor och nya perspektiv. På schemat står bland annat diskussioner kring vår bilpark och de krav som följer med den, innan vi tar emot en partiledare som vill visa sitt stöd för verksamheten. Det är just den variationen jag uppskattar mest – att ingen dag riktigt är den andra lik och att det alltid finns något nytt att lära sig.
Ledarskapstips: Jag jobbar med devisen ”Tro gott om varandra, vill varandra väl och var professionella”. Det låter kanske lätt men så är inte alltid fallet. Lyckas man med det här så finns det både konflikter och andra utmaningar som man slipper.
Mitt andra tips – oavsett ledare eller inte – är att inte ta sig själv på för stort allvar. Det brukar bli bättre och roligare då!
Det svåraste med ledarrollen: Kommunikation är ofta anledningen till att något brister. Det är svårt att vara säker på att jag har uppfattats på det sättet som jag vill och där mitt budskap når fram när det finns störningar på vägen. Jag påminner mig om att alla har olika referenspunkter och ryggsäckar som påverkar mottagandet, och att anpassa kommunikationen och att säga samma sak på olika sätt ofta är nyckeln.
